Förlossnings videoklipp
Video klipp på förlossning
Förlossnings berättelse När lillen kom till jorden 24 Oktober
Det gjorde en undersökning som visade sig att livmodern inte var mogen alls. De började tala med mig om en lång procedur om hur det skulle gå tillväga för att mogna på livmodertappen. En gel skulle läggas för att öppna upp det hela. Barnmorskan sa att detta kunde ta flera dygn innan det hände något.
RUM 10 Helvetes rummet
Min tröttmössa och min sons snutte under vår tråkiga jobbiga vistelse på förlossningen :)
Skit tråkigt med CTG. Låg i genomsnitt i flera timmar med sån här grej på magen.
Lite värkar som inte var här för att stana :(
Vänta vänta vänta på att inget skulle hända. Här är min vän som jag är så guda stolt över. Att hon stog ut med mig tiden före och under förlossningen är för mig en gåta. Men guld värt.
Sista bilden på min mage vecka 39 plus 5
Och det kan jag ju säga att det gjorde. Med värkar som avtagit och stannat upp helt blev vi utskrivna Fredagen den 22 Oktober 2010. Jag var vid det laget gråt färdig och fullkomligt less på att vänta och vara gravid. Min dotter hade varit hos sin pappa under min tid på förlossningen. Och jag höll på att längta i hjäl mig efter henne. Så det första jag gjorde när jag kom hem var att hämta upp henne. Vi gick till affären och köpte Fredags mys. Jag hade inga känningar av att förlossningen ens var nära att sätta igång. Vi gick hem åt mat och laddade upp inför kvällens Idol på tv. Jag lagade en hel termos hallonblads te och drack nog sju koppar den kvällen.
Lördagen den 23 Oktober vaknade jag vid halv nio. Min dotter fick frukost. Jag gick tillbaka till köket för att dricka mitt morgon kaffe då jag kände hur något sipprade där nere från underlivet. Var det en vatten avgång eller bara en grov flytning? Tänkte inte mer på det mer än att jag ringde upp min dotters pappa för att förvarna i fall det nu skulle vara pytte lite av vattnet som gick. Messade även N för att förvarna.
En lika less hög gravid människa var min vän E. Jag messade henne och vi bestämde för att mötas upp hemma hos mig fika och pimpla Hallonblads te. Hon och hennes dotter kom strax efter det. Vi babblade och babblade och pratade och beklagade oss hur förbannat trötta vi var på våra magar. Och hur mycket vi längtade efter att ha våra barn i våra famnar. Samtidigt i allt babbel pimplade vi hallonblads te så vi blev två hallon själva haha.
Strax efter kl 13 så kände jag hur det sipprade från mig igen. Lite mer den här gången. Jag ringde min dotters pappa och sa att han nog fick kommer för jag ville upp på förlossningen för kontroll. Innan jag åkte hem på Fredagen var jag öppen tre cm. Så det fanns ju en liten chans att det var sipprande vatten.
E och hennes dotter blev upphämtade av hennes sambo. De skulle i väg och handla. Hon tyckte det var jätte spänanade att det kanske äntligen var något på G. Jag var mest stressad efter som jag hade min dotter hemma.
Jag ville inte att hon skulle se i fall jag fick ont. Strax efter kom hennes pappa. Jag ringde förlossningen och det tyckte absolut att jag skulle komma upp på en kontroll. Pappan gjorde sen lunch till oss alla och de var då det hände. Satt vid köks bordet kl 14:00 och kände hur det rann. Jag gick in på toaletten och där sa det bara SPLASH.
Vattnet gick, det fullkomligen sprutade ut. Över toa golv toalett kläder ja allt blev genomvått. Jag ringde förlossningen igen och sa. Jag kommer in nu vattnet har gått. Ringde N som kom med sin mamma i bil och hämtade upp mig..
Jag messade min hög gravida kompis och berättade att. "Nu fan gick vattnet på väg in nu Puuss!!" Innan vi for han jag ju skriva på bloggen att vattnet gick.
Vi kom upp till förlossningen vid 15 tiden och blev intagen i ett intagnings rum. Vi fick rum nummer 1. Där kopplades ctg på och det kontrollerade så att det verkligen var vattnet som gått. Och de var ingen tvekan om det. Vatten det var det. Efter ctg kurvan ville jag gå på toaletten. Då kom det änu mer vatten fy vad det rann. Kände mig så ofräsch. Fick dubbla blöjor på mig.
Jag berättade att jag på fredags kvällen känt hur bebis rört sig jätte mycket i magen så jag bad om en koll för att se så han låg kvar med huvudet ner.
Det gjorde han inte. Han låg på tvären. Då blev de lite stress och bråttom i intagnings rum nummer ett. De började tala med mig på snitt men att de skulle försöka vända bebis och sen sätta dropp för att få igång värkarna. Jag blev liv rädd. Drabbades av lätt ångest och vill klä på mig igen och åka hem.
Men i ställer fick jag sjukhusets fina outefitt på mig och blev inskriven.
Vändningen lyckades och läkaren sa att det fanns gått om vatten kvar i magen. Då kan ju undra hur mycket vatten det fanns där inne i och med den vatten avgång jag fått i mitt hem och det vattnet som kom på förlossnings toaletten. Jag blev uppkopplad med hormon - dropp och överflyttad till en sjukhus säng. Allt kändes så konstigt efter som jag inte hade det minsta ont. Och jag fick inte gå upp och gå heller efter som det fanns en risk att bebis vände tillbaka då. I flera timmar fick jag ligga i sängen och bara glo och inget hände. Fick inte äta heller i fall det skulle bli akut snitt om bebisen mot för modan vände tillbaka och det inte gick att vända honom rätt på slutet. Då och då kom Bm in och höjde droppet. Jag började få grövre ångest och det blev bara så jobbigt allt. Allt som varit innan och bebis som har vänt på sig hit och dit och jag varit inne och vänt på den fösut. All den tid jag var inne på förlossningen för ingen nytta. De var psykiskt påfrestande. Jag ville bara hem till min dotter och hoppa över allt med graviditeter och förlossningar.
Inte för en vid halv sex började jag få som små mens värkar i magen. Men inget påtagligt så jag behövde någon form av bedövning eller gas eller så.
Bm kom in och frågade om jag ville sitta på en boll en stund för att snabba på det hela. Det ville jag. Fick en ful röd morgon rock på mig. Haha
Där satt jag med min mens verk och det hände lixom inget mer än så.
Börjar få lite riktiga värkar vid 17:30 men kunde andas igenom dem. Jag tyckte allt drog ut på tiden och var så ledsen ser glad ut på bilden men ångesten här river inombords. Kl 18:15 får jag en till sådan där riktig splach av vatten som forsade ur mig. Jag lyfte på vänster ben när jag satt på bollen och det var som en grov stråle som dröste ner på golvet. Jag fick panik det kände så jobbigt. Fick hjälp in på toaletten och min vän följde med mig dit. Utanför fick jag en grov vräk så fick luta mig mot toalett dörren och andades igenom den. En annan bm kom in på toan för att hjälpa mig att byta mina genomsura kläder jag hade på mig. Jag blev neckad där inne och skrattade och sa till N. Haha det var ju det här jag var mest orolig för. Att du skulle se mig naken. Haha skrattade lite till och hon menade på att hon inte brydde sig eller ens tittade. Jag brydde mig inte heller i den stund. Men oj vad jag oroat mig för det här veckor innan.
Tillbaka inne på förlossnings sal nummer 4 där vi låg kom den BM in som hade mig och frågade hur allt gick. Jag berättade att jag började få ont. Sen började jag gråta och berättade hur rädd jag var för allt och hur jobbigt det var för mig att allt drog ut på tiden, att jag inte fick äta och att jag hade rumsarrest. Jag fick en värk som gjorde satan i gatan ont. Jag andades och blev yr och bad om en spy påse för att hålla i handen. Jag hade vid mina tidigare förlossningar kräkts. Detta var mitt andra oros moment. Att jag skulle spy. Så jag höll stadig i den där spy påsen under hela min akt haha. Under värkarna när jag satt upp på säng kanten så sjönk bebisen hjärtljud rejält. Bm kollade upp det och sa att det var för att navel strängen hamnade i kläm. Två tre värkar hände samma sak men det gick bort sen när jag la mig ner i sägen.
Min Bm sa att hon skulle koppla på gasen och att jag skulle prova lite. Dels för att lugna min ångest och sen för att hon tyckte inte jag behövde ha mer ont än nödvändigt. Hon var kanon. Jätte gullig.
Andas nu lite lustgas här sa hon för att lugna dig själv. Jag var jätte orolig och ledsen men det gick över när jag fick min bästa vän i näven XD
Jag började skämta och vara glad mellan värkarna och ville till och med ha något att äta. Helt plötsligt var jag med i gamet igen. Kändes otrolig skönt. Så jag bad N filma lite..
Det är något med youtube som gör att jag inte kan lägga till klippen just nu. Men tar ett separat inlägg för det då.
21:15 har jag så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men mellan värkarna börjar jag känna mig hungrig och N går och fråga i fall jag får äta något efter som jag inte ätit sen kl 14.
Jag fick en macka med ost och glass det var svin gott. Jag började återigen skämta och vara glad medans jag inte hade någon värk.
Sen blev värkarna intensivare igen och jag började frysa och hackade tänder. Här blev jag helt sängliggande och hade så fruktansvärt ont. Fick nästan ingen paus mellan varje värk och jag höll på dö. Fy fan massa ONT ONT som jag basunerade ut i min mask haha..
Ont som fan, sa nu till N att hon skulle be någon om att jag skulle få ryggmärgs bedövning. De var fruktansvärt att stå ut. Ingen paus bara ont och påsen höll jag stadig i var helt säker på att lägga en pizza i den när som helst.Det hände dock aldrig. Någon gång här kändes det som att jag ville trycka på. En bm kom in och undersökte mig haha. Falskt alarm var bara öppen fem cm.
Bm tillkallade en narkos läkare som skulle lägga bedövningen i ryggen. Han bad mig lägga mig så sidan och kuta med ryggen åt honom. När han tvättade ryggen så kittlades de som fan så jag ryste till och där av flyttades ryggen. De lät som han blev irriterad på mig. Och sa att han inte kunde lägga en bedövning om jag inte låg still. kanske han inte var irriterad men det lät så i mina öron. De gjorde att jag också blev arg men sa inget. Kände bara ilskan inombords. Och så fick jag en hej dundrade värk till.
Efter mycket om och men blev iallfall den där förbaskade bedövningen lagd. Fick en flaska tejpad på magen med en knapp på. Här sa han: Om du känner att det börjar göra mer ont i gen kan du trycka här då får du mer bedövning via den här flaskan. Du kan aldrig trycka för många gånger för den funkar bara en gång i kvarten. Den där fick sen N ha uppsikt över för jag hade noll koll. Och även hon tyckte tiden bara rusade och det var hon som för det mesta tryckte på den när jag tyckte att det blev för jobbigt. Rygg bedövningen var satt kl 23:30
Fick en till vatten läcka så att hela sängen blev blöt. De bädda då i stället i förlossnings sängen och jag blev överflyttad dit. 02:00 låg jag i förlossnings sägen knappt medvetande om vad som hände runt om kring mig. Var helt uppe i mitt och hade ont och ville bara det skulle vara över snart.
02:25 fick jag krystvärkar och de la en bäckenbotten bedövning på mig. Jag började trycka på och innan huvudet kändes där nere gick det lätt. Värken försvann i och med att jag tryckte och det var en befrielse helt klart. Men sen började huvudet komma ut och pressa där nere så jag trodde att hela underlivet skulle gå sönder. Fy fan vilken smärta. Jag skrek när värken upphörde och huvudet stog halvvägs ute. Aj som fan säger jag bara. En ny värk kom och jag pressade på för allt vad jag var värd samtidigt som jag skrek som en karl jag lovar!! Huvudet kom ut och värken upphörde. Nästa värk som kom så vred barnmorske studenten till bebisen och detta gjorde mer ont än vad det gjorde när jag pressade ut huvudet. Skrek i gen och 02:40 skrek någon där nere i från och snart hade jag något blått blodigt på min mage som var helt full med foster fett. De sa en bm åt mig att han behövde och smorde in honom med de över hela ryggen. Jag fick själv klippa banden mellan oss. Alltså navelsträngen. Han hade den löst runt hals och nacke när han kom ut.
24 Oktober 02:40 kom Milo Tino Alexander Chris till värden. Han var 51cm lång och vägde 3695g
Det var tufft men det gick bra tillslut.
Vid tre halv fyra hände ju något märkligt måste jag säga. Jag sitter där och ammar min nyfödde son när det knacka på dörren. In kliver EWA!! Haha i klädd samma fina sjukhus kläder som mig själv. Håret i hårband och säger grattis. Men älskling säger jag. Vad gör du här? Jag ligger på trean säger hon Mitt vetten gick 02:40 hemma.
Haha så gick hon tillbaka till sitt rum. Alltså rummet vägg i vägg med mitt. Jag kunde knappt sova den morgonen. Och jag hörde hur hon låg där inne och skrek ut sina värkar. Haha jag som redan var klar. kl halv sex cirka kom hennes TUVA till värden. Vi delade samma sal på BB. Det var helt komiskt att de skedde som vi skämtat och pratat om det under hela våra graviditeter. Så händer det. Våra små födda samma dag.
Jag åkte hem samma dag Ewa åkte hem dagen efter
Helt slut med värdens lyckligaste
Här är det trött. Har sovit fem timmar sen i Lördags. Han föddes ju mitt i natten. Nu har jag efter värkar, ammar, byter blöjor och försöker sova. I morgon ska vi tillbaka till bb för kontroller. Nej nu blir det sängen.. Natti
vecka 41 plus 1 BF + 1
Jag förstår läkarens logik i det hela, de är klart. Men jag trodde ju att bebis skulle få komma nu. De var ju de dem sa till mig. Men anledningen till att de påbörjade en igång sättning var ju för att bebis inte var fixerad och hade fortfarande möjlighet att snurra runt i magen. Som han också gjorde i Tisdags kväll då han åter igen låg i säte. På Onsdags morgonen kollade det med UL i fall han vänt på sig en ytterligare gång. Och de hade den. Nu ligger den med huvudet ner och allt detta är psykiskt påfrestande om jag ska vara helt ärlig.
Men när det framkallade värkar på konstgjord väg så arbetade livmodern så pass bra att det nu har fört barnets huvud ner i förlossnings kanalen och det finns inte någon risk för den att vända sig igen. Därav behöver dem nu inte ge mig mer medicin för att framkalla en konstgjord förlossning. Utan nu tycker dem att de bästa är att jag kommer igång av mig själv. ALLT DE HÄR FÖRSTÅR JAG KLART MEN FAN VAD DEPPIG!! Och nu går jag som en flod häst och känner mig helt klar med att vara gravid.
Under natten hemma har jag haft mens verkar sen kl tre. Har sovit dåligt av detta. När jag vaknade i morse hade jag blött lite och där var ganska mycket slem av proppen i underbyxan. Jag var ensam med min dotter för jag vill ju träffa henne så mycket som möjlig innan jag föder så var tvungen att ringa hennes pappa som fick komma då jag sipprade någon klar vätska som gjorde byxgrenen alldeles våt. Är rädd att de är en sipprande vattenavgång som jag också fått med min son. Då vill jag inte vara ensam med dotter i fall jag får pangont. Vill inte utsätta min 3 åring för en traumatisk upplevelse. Då är det bättre att pappa n är här och kan ta henne i fall det händer något.
Just nu känns bebis och förlossning väldigt långt borta. Segt som fan när inget händer. Jag menar inga värkar inget sådant.
Att jag slemmar och håller på kan man ju göra två veckor innan det kommer igång. Jag vill inte gå till vecak 42 men kommer inte göra några ansträngningar för att det ska komma igång heller. Den kommer i alla fall inte förens den är redo då är det bara jobbigt för mig att försöka stressa igång något som ändå inte hjälper..
Hemma på permis
Nu ska vi snart vandra upp till förlossningen igen. Vi har i dag promenerat flera km till mitt hem från sjukan. som inte gav någon vidare effekt.
Åt lunch hemma och träffade min underbara lilla dotter som gav nytt hopp :) Hade köpt en docka till henne som hon snart förälskade sig i :)
Jag och min vän N gick en runda på stan för att få igång värkarbetet igen som misslyckades. Vi köpte även mer hallonblads te och jag har druckit 4 starka koppar nu. Har börjat få ont bak i nedredelen av ryggen och har precis tagit ett varm bad.
Nu är planen att gå alla dessa km tillbaka till sjukhuset igen för att få kvällsfika på förlossningen.
Mer av slemproppen gick här hemma för ett tag sen. Tror då inte det blir någon bebis det här dygnet heller. Jag är bara fast i en cell och inget händer. Så deppigt
I dag blir det förlossningen BEBIS?
Så nu är dagen D här. Antigen blir jag igång satt och det vänder barnet rätt eller så ligger den redan rätt och vi får åka hem. Ja det här återstår ju och se. Skriver jag inge mer i dag så vet ni alla vad som hänt.
Önskar mig själv lycka till..
Så nära på något sätt
Snart ses vi hoppas jag :)
som mens värkar
39+0 när kommer du??
Har haft en natt där jag inte sovit. Jag bearbetar det traumatiska än. Även om jag inte känner att jag orkar så glider jag på det mest hela tiden. Såg på debatt igår det handlade om Marcus självmord. Sen i natt kunde jag inte alls sova..
Men i dag ska jag försöka blogga lite om bebis i magen. De är ju ändå de liv jag snart ska sätta till värden inom loppet av två veckor.
39+0 i dag. Igår kväll hade jag strålning i benen underlivet så det inte gick att sitta eller gå. Sammandragningar som var kraftiga men inte gjorde ont, det spände bara så rysligt och det kändes som jag tappade luften
Jag var ute på en höst promenix med min hörgravida vän E igår eftermiddag. Vi gick i backar och stånkade oss fram i ganska hög tack. De var skönt tills jag fick hugg i fogarna. De gjorde så rysligt ont. Hemma hos henne fick jag sitta och vagga på en Pilatus boll, efter en kopp kaffe var det relativt okej att försöka ta mig hem. Sen började de jag skrev ovan. MEN i dag.. fuck hell no!! Allt är som det lugnaste vatten i mage rygg och med sammandragningar.
Aja försöker från och med denna dagen att inte hänga upp mig på vecka BF datum eller tid. Jag är ganska så helt säker på att bebis kommer komma ut i vecka 42+ 100 haha
Vecka 38 plus 1
Om den inte har det blir jag ju igång satt samma dag och det ska putta ner huvudet eller rumpan då. Nu håller den lille på som fan i sidorna av magen så ärligt tror jag inte han har fixerat sig utan ligger tyckt och bekvänt rakt över magen på sidan.
Jag har fixat lite med bloggen i dag. Ser lite finare ut nu tycker jag. Lite vårigt kanske men hellre det än höst haha..
Har fått inta Samarin nu i kväll pga halsbränna mindre roligt. Men jag tycker själv det fungerar riktigt bra. Jag läser gravid bloggar till jag blir randig i ansiktet om kvällarna. De är det nya nöjet jag har i väntan på min egen bebis ankomst. Har läst en hel del förlossnings berättelser också. Både de med skräck och de som har varit hur fina och bra som helst. Nästan alla säger att det inte alls blivit som det tänkt sig. Men jag vill verkligen att min ska bli som jag tänker mig. Jag har planer för allt.
Jag vill helst bada eller duscha under värkarbetet. Jag ska få varm vete kudde av min väninna som ska medverka att ha i svanken under vräkrabetet då jag kommit upp från badet ev duschen. Jag vill kunna andas ut mina värkar tills det är absolut omöjligt. Då vill jag ha lust gas, blir det värre en så och att lustgasen inte hjälper vill ha epudural och när barnet ska ut vill jag som jag fick med min dotter, ha BEKENBOTTEN bedövning. Men det är inte alls säkert att jag får det då de är högst ovanligt att de lägger en sådan nu för tiden
Får se om något av detta blev som jag hade tänk då. Eller om det slutar i katastrof snitt eller något *S* nej nu ska jag sova natti
Jag vill kräkas, jag är trött och om vändningsförsök nr 2
Alvedon hjälper inte. Jag har haft det så här under graviditet nummer ett och nummer två och nu under nummer tre. Första gången jag fick så här alltså när jag väntade min förstfödde så kunde läkaren inte begripa vad det kunde vara och inget fel hittades. Nummer två med min dotter kollade jag aldrig upp det, efter som det var exakt samma känsla jag hade med ettan. Nu Växlar det sida i bland på höger i bland på vänster och dess värre har jag oturen att ha det på båda sidor samtidigt i emellanåt med undantag att det känns lika på underlivet.
Jag har nu fått cirka 12 timmar sömn på tre dygn. De är ungefär 4 timmar per natt som dessutom INTE är regelbundet utan jag vaknar hela tiden. Min mamma kommer i dag vi ska städa, hur det ska gå vet jag inte då jag är trött, har ont är illamående och grötig i huvudet pga av sömnbrist. Jag har lovat att i vart fall ta disken innan hon kommer. Den har blivit samlad på hög i tre dagar nu för orken är totalt borta och kroppen sviker av foglossning som gör att jag inte kan stå.
Gris och svinstia känns det som att jag bor i just nu..
Nu till något positivt vi åkte ju in igår till förlossningen för vändning nummer två. Jag var sur och tvär och helt slut pga av sömnbrist och grov hunger. Fick göra en ctg kurva och urinprov när jag kom in i vanlig ordning.
Sen fick jag och min kompis vänta i över 45 minuter innan en nål sattes. OBS ATT JAG VARNAR FÖR BILDEN!!
Ett UL gjordes och det konstaterade att barnet ligger nästan helt i säte nu. Ytterligare väntetid innan ängeln från klar himmel kom in i rummet och förgyllde hela min morgon. Inte nog med att jag fick se min bebis ansiktet på Ulmaskinen i fullständigt klar bild så hjärtat fylldes av kärlek bara där, nej det kom en läkare sänd från ovan som bedömde att jag INTE behövde vända i igår. Han sa att jag är tre föderska och kan föda ut mitt barn vaginalt i säte och att det finns gott om plats för att få ut huvudet sist.
Han uppskattade babyns storlek och mitt bäcken med hjälp av UL maskinen. De blir inget snitt i fall inget väldigt drastiskt händer. Jag har också fått en ny tid till den 19 oktober för ev igångsättning i fall min bebis inte fixerat sig på något av hållen.
Jag var såå glad när jag gick där i från. Hoppas allt blir bra nu :)
Dagen då vändningsförsök nummer 2 är ett aktuellt faktum
Jag kan börja med att skriva att jag är sur. Jag har inte kunnat sova så mycket i natt, och bara det börjar trötta ut mig riktigt ordentligt :( . Sen ska jag vara fastande så jag har inte ätit något sedan midnatt, och vid de här laget skriker min mage av hunger :(.
Jag måste bege mig ut till dagis för att lämna min dotter, på tom mage ska jag ut i KYLAN vandra omkring lämna och sedan stå och vänta på en buss jävel innan jag ens är på sjukhuset. Sjukhuset för den delen ligger på andra sidan stan. Och inte förens kl 10 ska det göra vändningen. Vilket inte heller blir tio utan en ctg kurva ska ju tas innan dess. Bara där går det 30 min till på tom mage *grr* Oj jag glömde sen är det ju väntetid också innan läkaren ens kommer in till oss. Så kanske elva halv tolv gör jag vändningen. Ha ha får inte äta ett fucking shit innan dess. Ingen sömn fatta att mitt humör ligger nergrävt någon stans typ ute på balkongen eller nått.
Som ni hör är jag på dåligt humör. Nästan så jag vill gråta och skrika och hoppa upp och ner i golvet. Som ett barn. Bara allt går ju fel. Hur mycket till ska jag orka ta egentligen?
Nej nu ska jag klä min dotter bita i hopp le åt dagis personalen och muttra i väg till bussen..
Ha det
Inte äta efter tolv
jag ska försöka sova nu. Har en hemsk svidande känsla under vänster bröst jag också led mycket av i sommars runt vecka 20-27 i graviditet..
Nej lite sömn kanske. hHr gråtit så mycket i kväll att huvudet nu mera känns tungt. Kram
